Introduktion: Avsikten med denna studie var att undersöka och beskriva de olika komplikationer som kan uppkomma vid och efter en bilateral sagittal split osteotomi samt fastställa deras incidens och påverkan på slutresultatet. Metod: Vi har använt oss av 4 läroböcker för att få förståelse för tillvägagångssättet vid en BSSO. Vår artikelsökning gav totalt 49 artiklar som vi läste i sin helhet genom inklusions- och exklusionskriterier. Vi valde sedan ut 34 artiklar av dessa som vi sedan använde oss av i arbetet gällande komplikationer vid BSSO. Resultat: Direkt postoperativt hade skador på nervus alverolaris inferior högsta incidens (91%) av komplikationerna. Incidens av skador på nervus lingualis var 19,4%, bad splits 6,49%, blödning 1,2%, nervskador på nervus facialis 0,67% samt non-union 0,47%. Av de komplikationer, som sågs 1 år postoperativt, hade recidiv vid posterior flyttning högst incidens på 28% och recidiv vid anterior flyttning 21%.

Bakgrund: Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer.Syfte: Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner.Metod: Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23.Resultat: Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37).

This study was performed in order to investigate the difficulty in diagnosing retrobulbar disease with ultrasound. A retrospective study was accomplished to investigate the use of ultrasound in patients with suspected retrobulbar problems, and how often the examination is diagnostic. The computer based patient files, at the University of Agricultural Science in Uppsala, were searched for dogs with suspected retrobulbar disease. During 1999-01-01-2004-04-14, 14 patients fulfilling the search criteria were found. The patient records were studied, and the written reports from the ultrasound examinations were compared with the printed pictures from the examinations.